Kost & Hälsa
Sjögräs, det mest mineralrika du kan mata kroppen med!
jan
Intar du sjögräs, om inte kanske det kan vara en idé att introducera i kosten.
- “Seaweed contains in fact the highest amount of minerals per gram than any food on the planet” Källa: Dr Eric Bakker.
I Asien har man ätit sjögräs och alger i tusentals år, men är inte något som Sverige eller västvärlden är alltför jätte förtjusta i. Kanske är det smaken, att vi är ovana, inget som vi vuxit upp med och att det smakar “hav”. Finns även de som inte gärna vill lägga pengar på något som inte passar smaklökarna.
Vår moderna västerländska kost är mycket mindre mineralfattig än vad tex Asiens kost är och det här är riktigt skrämmande att vi har så mineralfattig kost, varför egentligen? Asiaterna är de folk som tex har minst sköldkörtelbesvär, samt minst av fler andra av våra vanligaste folksjukdomar. Hur kommer det sig?
Kanske för att de inte generellt dricker komjölk, andra mejerivaror, inte äter stora biffar och tallriken fullproppad med pommes och/eller processat skräp med massa olika gräddsåser. Kanske det kan vara en idé att börja intressera sig lite mer av vad de har i deras normala kost och varför de är så pass mycket mer friska än vad västerlänningarna är.
I de asiatiska köken är algerna vardagsingredienser i sallader och wokade rätter.
Det mesta av havets gröna kommer från odlingar, men det plockas även vilda alger och sjögräs. I svenska matbutiker finns det torkade alger att köpa. Torkning är en miljövänlig och smart konserveringsmetod, och har man bara några påsar med torkade alger hemma i köksskåpet finns det alltid grönsaker till maten. Samtidigt som riset kokar lägger man algerna i blöt, häller bort vattnet och rör ner dem i en het wok eller blandar dem med andra grönsaker och häller på en dressing så är salladen klar.
Lite näringslära
Sjögräs finns i många varianter – bara i norra Atlanten finns över 600 arter. Lite förenklat kan man dela upp dem i gröna, röda och bruna alger. De flesta innehåller rejäla mängder vitaminer, jod, kalcium och andra mineraler.
Alger från rena hav innehåller mer mineraler och vitaminer än grönsaker som odlas på land. De ska dessutom vara bra för matsmältningen. Det naturliga innehållet av jod är värdefullt för hormoner som bildas av sköldkörteln. Enligt de mest frälsta rösterna innehåller alger 46 mineraler, 16 aminosyror (proteiner), antioxidanter, antiinflammatoriska ämnen, med mera.
Alger hör till världens snabbaste växande växter och bringar balans i vattnet där de växer, vilket gör dem till ett bra miljöval. De är späckade med vitaminer, mineraler och fibrer vilket gör dem till ett bra val för din hälsa. Och sist men inte minst: Med rätt handlag så kan de ta dina maträtter till nya höjder.
Lite växtlära
Namnet alger syftar på växter som lever under vattnet. De kan vara allt från encelliga plankton (mikroalger), till sjögräs och tång (makroalger) som bildar hela fält och skogar under havets yta.
Egentligen är de två inte särskilt nära släkt: Alger reproducerar sig genom sporer. Sjögräs har en annan livscykel och producerar blommor, frukter och frön och har rötter ungefär som växter på land. Tång är en form av sjögräs som fäster sig och frodas på hårda ytor.
De flesta alger innehåller grönt klorofyll och fångar upp energi ur solens strålar. En del alger innehåller andra (färg)ämnen som har samma funktion. Eftersom de är beroende av solen så kan alger inte växa hur djupt som helst. Tång håller sig flytande på ytan med hjälp av blåsor för att alltid ha kontakt med solljuset. Sjögräs är en av de vanligaste formerna av algerna och växer framför allt nära kuster.
Historia
Man tror att vikingarna lärde befolkningen i nuvarande Storbritannien att äta sjögräs. Man bakade in det i brödet. Än idag äter walesarna sitt ”laverbread”, en kokt sjögrässmet som man brer på bröd. Hos oss är idag ”lavar” något som växer på stenar och träd i skogen. De här vanligtvis små växterna är en blandning av svamp och alger och går också att äta.
Islänningarna bevarade länge traditionen att äta sjögräs, ofta av sorten dulse. De använde den för att tillföra näring och smaksätta soppor, gröt, bröd och smör (men allt eftersom de också blev landkrabbor så blev det vanligare med ”fjallagras” – fjällgräs – som näringstillskott i maten).
Varför vi nordbor har gett upp upp traditionen att äta sjögräs är svårt att förstå. I fattigare samhällen kan sjögräs stå för en hel del näring när annan mat tryter. En ganska bra gissning är att det handlar om status.
På youtube kan man söka på seaweed, chlorella, spirulina, Nori etc. Finns hur mycket som helst att titta på samt många fler artiklar på utländska sidor om dess hälsofördelar.
Man bör inte överdriva intag av sjögräs/alger, utan lite grann här och där är mer än toppen för hela kroppen, även matsmältningen.
OBS! Har man Hashimotos bör man vara ytterst försiktig med att tillföra detta i kosten.
Eric Bakker om sjögräs, alger:
Why You Need to Add Ocean and Sea Vegetables to Your Candida Crusher Diet
The 7 Most Common Varieties of Ocean Vegetables Good For Candida
Andra källor:
https://www.ica.se/buffe/artikel/gronsaker-fran-havet/
https://www.professionalsecrets.se/sv/ps/ps-university/alger-och-sjogras/