Vabruari utmanar ditt immunsystem

Vi befinner oss nu i årets sjukaste månad som så många småbarnsföräldrar har döpts om till vabruari. Under februari månad blir många av oss sjuka och de vanligaste sjukdomarna är influensa, förkylning och magsjuka. På förskolor och skolor sprids sjukdomarna bland barnen i rekordfart. Att februari fick namnet vabruari beror på att så många föräldrar är hemma med sina sjuka barn med VAB, som betyder vård av barn. Enligt siffror från Försäkringskassan togs det ut över 750.000 ersättningsdagar under februari månad 2017.

Att barnen blir mer sjuka i vabruari beror dels på att barns immunförsvar är mindre utvecklat än vuxnas. När barnen börjar förskoleklass är oftast de värsta åren är över. Deras immunsvaret har blivit bättre och de är duktigare på att ta hand om sin hygien. Men vi blir hela tiden utsatta för olika bakterier och virus. Under de kallaste månaderna så tillbringar vi mer tid inomhus tillsammans med andra. Luften är ofta instängd och det vädras sällan med öppna fönster. Men även utomhus finns en risk när virus smittar mer när det kallt och torrt i luften. En annan faktor är att vi får mindre solljus och med det mindre med D-vitaminer som har betydelse för vårt immunförsvar.

Boosta immunförsvaret naturligt

Speciellt under vintern och andra förkylningsperioder kan immunförsvaret behöva lite extra hjälp på traven. Bygg upp immunförsvaret i kroppen från grunden, så fungerar den mer effektivt mot attackerande virus och bakterier. Det är extra viktigt med näringsrik kost med antioxidanter, mineraler och vitaminer.

Läs mer om immunförsvaret

Under vabruari ökar förkylningar, influensa och magsjuka

De vanligaste åkommorna under vabruari är vanligare virus med hosta, feber och förkylning. Sedan utsätts vi även för den årliga influensan och vinterkräksjukan. När man befinner sig mitt i Vabruari är det viktigt med handhygien och att tvätt händerna flera gånger per dag med tvål och vatten. Undvik att pilla med händerna i ansiktet, hosta och nys vid behov i armvecket och tillbringa mer tid utomhus.

Skillnaden mellan influensa och vanlig förkylning är att symtomen från influensaviruset ofta kommer hastigare och gör dig sjukare med hög feber, ont i kroppen och en extrem trötthet som gör en sängliggande. Vanlig förkylning ger oftast bara snuva, hosta och halsont men kan ge bakteriella följdsjukdomar som lunginflammation eller öroninfektion. Oavsett vilken sjukdom man har fått så är det viktigt med mycket vila och vätska. Förkylningar smittar som värst de första dagarna så då kan det vara bra att vara hemma om barnet har rinnsnuva, hostar och nyser.

Vid vinterkräksjuka blir man oftast sjukare än vid vanlig maginfluensa, och håller i sig under längre tid. Det viktigaste vid magsjuka är att motverka förlust av vätska och salter. När det gäller mag- och kräksjuka är det viktigt att stanna hemma 48 timmar efter sista symtomet, eftersom det annars fortfarande kan smitta. Intressant är att några procent av oss har en medfödd gen som gör att man är immun mot vissa magsjukor.

Naturlig hjälp vid magsjuka

Ingefära – Människor har länge använt sig av den antiinflammatoriska ingefäran som botemedel mot det mesta – ett universalmedel som sägs kunna bota allt från smärta till illamående. Och det här är ingen gammal skröna, flera studier har visat att ingefära kan lindra när magen gör uppror. Du kan förstås välja den form som passar dig bäst, men ett tips är att koka te på färsk ingefära.

Kur – 6-12 krossade kryddnejlikor/vitpepparkorn,  1/2 pressad citron, 1/2 – 1tsk Seltic havssalt. Mixa i ett glas med vatten och svep.

Sellerijuice – Gör sellerijuice och drick direkt på fastande mage.