Tarmhälsa

Vår tarmhälsa är komplex och hela vår hälsa påverkas av hur vår matsmältning och att tarm fungerar. För att matsmältningen ska fungera bra är det viktigt att vi producerar tillräckligt med saltsyra och enzymer, men det är vanligt att vi har brist på dessa. Saltsyraproduktionen påverkas av känslomässig stress, eftersom det är nervimpulser som reglerar matsmältningen. Det är viktigt att äta i lugn och ro samt tugga maten väl, det är när vi tuggar som matsmältningen sätter igång. För tarmen är det väldigt viktigt att vi har en god balans av de nyttiga bakterierna och att vi håller tarmen igång med fiber.

Saltsyra

Saltsyra behövs i magen bland annat för att aktivera det proteinspjälkande enzymet pepsin, som behövs för att bryta ner proteinrik mat, som kött. Saltsyra behövs också för att ta död på skadliga bakterier i maten. Enzymproduktionen minskar vid för lite saltsyra och försämrar matsmältningen ytterligare. För lite saltsyra leder till att man får svårare att ta upp många mineraler, vitamin B12 och aminosyror. För att vi ska kunna tillgodogöra oss t.ex. Kalcium behövs saltsyra, om det finns för liten mängd av sådan syra eller ingen alls, kan kalcium inte lösas och kan inte utnyttjas så som det behövs av kroppen. Istället finns det risk för att det lagras i vävnader, njurar och leder som kalciumavlagringar, vilket kan ställa till med en hel del problem.

Natrium o Kalium

För att bilda saltsyra (HCl) till matsmältningen krävs kloridjoner och kalium. Kloridjoner kommer huvudsakligen från natriumklorid, som salt består av. Vid brist på natrium och kalium uppstår saltsyrabrist och problem med matsmältningen med symtom som:

– uppblåsthet och uppsvälldhet efter måltid
– förlängd mättnadskänsla efter måltid,
– rapningar, halsbränna,
– motvilja mot fet mat,
– illamående,
– dålig andedräkt,
– förstoppning och ibland även diarré samt ömhet,
– brännande känsla, torrhet eller metallsmak i munnen.

Salrsyratest

Test för att kolla om man har saltsyrabrist..

Man kan själv kolla detta genom att göra ett ”bikarbonattest” på morgonen när man är fastande, man intar då 1 tsk bikarbonat i ½ glas vatten. Bikarbonaten ska reagera med saltsyran i magsäcken, finns det för lite saltsyra blir det ingen reaktion, vilket tyder på saltsyrabrist, vid rapande blir det en reaktion med saltsyran, vilket tyder på att man har tillräckligt med saltsyra.

Saltsyraproduktionen kan stimuleras genom att dricka sellerijuice. Juica en hel knippe med stjälkselleri. Tänk på att den ska vara ekologisk då selleri är en av våra mest besprutade grönsaker. Juica och drick direkt.

Magsäcken

Vid sår i magsäcken är det inte saltsyran som är orsaken utan skyddet mot syran som är försämrat, ofta är det bakterien Helicobacter pylori som förstör den skyddande slemhinnan och att man har för lite saltsyra. Personer med hög saltsyraproduktion upplever inga problem med kött och fet mat, men kan ha svårt att smälta råa grönsaker och fullkornsprodukter. Vid hög saltsyraproduktion är det vanligare att man får sår på tolvfingertarmen än i magsäcken. Eftersom saltsyraproduktionen är mycket energikrävande minskar den förutom vid stress även vid sjukdom och hög ålder.

Enzymer

Enzymer är nödvändiga för att smälta maten, utan enzymer skulle det ta 50 år att smälta en måltid Inga vitaminer, hormoner eller mineraler är verksamma i kroppen utan enzymer. Matenzymer underlättar matsmältningen, dem får vi i oss med den mat vi äter som i groddar, råa grönsaker, färsk frukt, nötter och gryn, men vid 47 grader förstörs alla livsviktiga enzymer. Om vi äter för lite med råa grönsaker och frukt får vi för brist på enzymer som stödjer matsmältningen. Enzymtillgången försvagas av dåliga kostvanor, stress och med stigande ålder, vilket leder till näringsbrister.

Symtom på enzymbrist är t.ex. uppblåst mage, diarré/förstoppning, överkänslighet för mjölkprodukter, gallproblem, matallergier, sockeröverkänslig, trötthet efter maten, sömnstörning, hudproblem, inflammationer, svamp-, bakterie- och parasitöverväxt.

Frisk tarmflora

Tillräckligt av de goda tarmbakterierna är av stor betydelse för en frisk tarmflora och för vår hälsa. Vår naturliga bakterieflora väger 0,5-1,5 kg, tarmfloran kallas kroppens största ”organ”. Bakterierna bygger upp ett fantastiskt ekosystem som vid normala förhållanden är vårt bästa skydd mot farliga bakterier och virus. De goda bakterierna avlägsnar också gifter, stimulerar immunförsvaret, bidrar till god matsmältning, förbättrar tarmfunktionen och stärker tarmslemhinnan samt syntetiserar vissa B-vitaminer och K-vitamin. Dessutom påverkar bakteriefloran omsättningen av hormoner. På grund av dåliga matvanor, stress, överdriven hygien, överdrivet bruk av antibiotika och kan vi störa vår normala bakterieflora. Även kortison och p-piller tär på tarmhälsan. Forskning visar att tarmfloran hos människor i den västerländska befolkningen har förändrats under de senaste årtiondena.

Immunförsvaret

Immunförsvarets celler finns till 80 % i tarmområdet, en frisk tarmslemhinna skapar en skyddande barriär mellan tarmen och blodet. När tarmfunktionen och bakteriefloran rubbas under en längre tid, sliter det på tarmslemhinnorna som ger ett sämre skydd mellan matsmältningskanalen och cirkulationssystemet. Tarmen blir helt enkelt mer genomsläpplig och släpper igenom allt större mikrobiella partiklar av mat och andra ämnen. Dessa stora molekyler kan sedan tränga ut i blodbanan där kroppen reagerar på dessa ämnen som inkräktare, vilket gör att immunförsvaret kan aktiveras och orsaka överkänslighet för mat (läs mer under överkänslighet), allergiska symtom eller inflammatoriska sjukdomar. Det kan också ger besvär i mage och tarm i form av gaser, smärta, diarré, förstoppning, inflammerad slemhinnor eller tarmfickor.

Tarmen har ett immunförsvar som är kopplat till alla slemhinnor i kroppen, MALT (Mucosal assosiet lyfoid tissue) vilka det finns livlig kommunikation i mellan. Detta gör att även slemhinnorna i t.ex. näsa och underliv kan ge symtom vid obalanser i tarmen. Tarmarna har ett eget nervsystem, enteriska nervsystemet, tarmarna, immunförsvaret och nervsystemet är nära förbundna. Psykisk och fysisk stress har en kraftfull påverkan på tarmen och obalanser i tarmen kan i sin tur ge olika former av neurologiska besvär.

Antibiotikabehandling

Efter en antibiotikabehandling kan det ta tre månader upp till ett år innan tarmfloran börjar återhämta sig. Tillskott av nyttiga tarmbakterier (probiotika = ”för liv”) är mycket viktigt efter antibiotikabehandling (antibiotika= ”mot liv”) då behöver man kraftigare tillskott.

Tillägg här: Kan dock ta många, många år innan man fått en mer normal balansflora igen, beror helt på hur man mådde innan man intog AB-kuren.

Ät en kost baserad på färska frukter och plantbaserad kost för att ge kroppen den bästa näringen och de bästa förutsättningarna. Probiotika balanserar tarmfloran och hjälper tarmslemhinnan att läkas och stärker immunförsvar. Om probiotika ska ges under tiden antibiotikakuren pågår är det viktigt att man väntar minst fyra timmar mellan intag av antibiotika och probiotika. (Vid inledning av en antibiotikakur är det även bra att inta C-vitamin). Det är sedan viktigt att fortsätta med probiotika en längre tid efter antibiotikakuren. De flesta får inga försämringssymtom vid tillskott av probiotika men har man en kraftig obalans i tarmfloran kan man få en reaktion i början. Det kan vara gaser, ljud från tarmen och en obehagskänsla under den första tiden. Dessa symtom upphör när tarmen har normaliserats.

Fibrer

Fiber behöver vi för att för ut gammal avföring och för att motverkar att gifter från tarmen tas upp i blodet. Fiber förkortar tiden som det tar för maten att passera tarmen men de kan också minska diarréer. Tarmpassagen bör helst vara 18-28 timmar. Om det tar mindre än 16 timmar, tyder det på att maten passerar för snabbt. Då hinner kroppen varken ta upp tillräckligt med näring eller bilda nyttiga syror, fettsyror eller vänliga tarmbakterier. En passagetid på över 30 timmar tyder på förstoppning, då blir följden ofta förruttnelse- och fermentationsprocesser. Man kan observera tarmpassagetiden genom att se hur lång tid det tar för rödbetor, aktivt kol, solrosfrön eller majs att passera genom tarmen från intag till utsöndring.

Goda fiberkällor finns hos långsamma kolhydrater t.ex. råkost, nötter, frön, frukt och rotfrukter. Fiber kan också intas extra t.ex. i form av psylliumfröskal som binder vatten och ger tarminnehållet ökad volym, vilket hjälper till att hålla igång tarmen och på så sätt elimineras de gifter man får i sig eller som kroppen producerar. Det finns ett samband mellan en fiberrik kost och minskad utveckling av bröst- prostata- och tjocktarmscancer. Fiber minskar också risken för tarmsjukdomar, diabetes och blodsockerobalans samt sänker kolesterolhalten.

Chlorella

Chlorella är en sötvattensalg som innehåller mest klorofyll av alla växter i världen. Chlorella är mycket välgörande för matsmältningen och får vänliga tarmbakterier att öka. Chlorellans fiberrika yttre cellväggar har förmåga att binda tungmetaller så som bly, kvicksilver, kadmium och aluminium och andra gifter och därmed rena kroppen vilket gör att immunsystemet avlastas. Chlorella innehåller också stora mängder enzymer m.m.