Andning

Livet börjar och slutar med ett andetag, som nyfödda kommer vi in i världen genom inandning och när vi lämnar andas vi ut. Vi överlever i veckor utan mat, utan vatten i dagar men utan att andas överlever vi bara några minuter.

Din kropp behöver syre för att överleva och att lära dig andas på ett riktigt sätt är därför väldigt viktigt. Alla celler i kroppen är beroende av syre. Desto hårdare din kropp arbetar desto mer syre måste tillföras. Hur effektivt du andas är något du kanske inte reflekterar över eftersom du andas per automatik!

Men att andas rätt är superviktigt och påverkar din hälsa. Medveten andning kan ge goda effekter på bland annat stress, trötthet, dålig sömn och övervikt.

En korrekt andning är direkt avgörande för hälsan och för att lymfasystemet ska fungera, andningsmusklerna fungerar nämligen som pump för lymfasystemet.

När vi andas långsamt och djupt sjunker blodtrycket och produktionen av stresshormoner minskar. Cellerna får mer syre, blodcirkulationen och matsmältningen förbättras. Med medvetande om andningen är det dessutom lättare att hålla sig närvarande i nuet.

Vid stress eller andningsproblem hamnar andningen ofta högt upp i bröstkorgen. Man glömmer använda alla andningsmuskler. Bröstkorgen blir stel och lungorna får inte hjälp av musklerna att tömmas helt på gammal luft. Syreinnehållet i blodet blir sämre vårt lymfsystem stagneras och en rad följdsjukdomar kan uppstå.

Tecken på försämrad andning

  • Harklar dig i tid och otid (en harkling är ett andetag) det kan också tyda på ett stagnerat lymfsystem som i sig beror på bland annat dålig andningsteknik
  • Suckar i tid och otid (innan vi suckar tar vi ett stort andetag)
  • Håller andan när du koncentrerar dig
  • Pratar snabbt (vilket innebär att du också andas snabbt)
  • Tar stora andetag innan du ska säga något
  • Har munnen öppen när du tränar och gör annan fysisk aktivitet
  • Andas snabbt, högt uppe i bröstet när du blir stressad
  • Snarkar när du sover (en snarkning är ett andetag)

Här är några saker du kan göra själv för att få förbättrad andning…

Nässköljning med salt och bikarbonat

  1. Koka upp två deciliter vatten. Låt det svalna tills det är ljummet.
  2. Häll i ett kryddmått salt, gärna havssalt, och ett kryddmått bikarbonat för varje deciliter vatten. Rör om så att det löses upp i vattnet.
  3. Använd en näskanna eller spruta för att skölja näsan med vattnet. Dra upp vattnet i en näsborre i taget
  4. Upprepa några gånger tills näsan känns renare och mindre trång.
  5. Skölj morgon och kväll under några dagar.

Tejpa munnen

Munandning i vila innebär automatiskt att vi överandas, vilket i sin tur ger brist på koldioxid. När vi vaknar upp på morgonen med en täppt näsa kan det bero på att att vi andats med munnen under sömnen. Den täppta näsan är kroppens försöka att förhindra utflöde av koldioxid. För att säkerställa att vi bara andas genom näsan när vi sover kan du tejpa för munnen. Det kan kännas läskigt att tejpa munnen, men man kan börja med att vänja sig vid tejpen genom att tejpa i vaket tillstånd. Tejpa till exempel medan du ligger och läser en bok. Det kan ta några nätter innan man har vant sig, men det brukar gå ganska snabbt. Fördelarna med att tejpa munnen är att man vaknar piggare och känner sig mer utvilad, man sover bättre, man behöver så många timmars sömn och man får mer ork och energi under dagen.

Drick mer vatten

Tecken på vattenbrist är torra  läppar och torr mun. Ett annat tecken är att det luktar när vi kissar och att urinen är mörkare gul eller orange. Allergi i de övre luftvägarna är ofta närbesläktat med en täppt näsa och vattenbrist.

Allergi i de övre luftvägarna innebär en mild eller kraftig överkänslighet mot exempelvis damm, pollen, mögel, pälsdjur och mat. Överkänsligheten ger upphov till en allergisk inflammation, vilket frigör hormonet/neurotransmittorn histamin i stora mängder. Histaminet, som är en del i immunförsvarets reaktion för att skydda kroppen, bidrar till ökad slembildning och ihopdragandet av glatt muskulatur i luftrören.

En annan viktig uppgift histaminet har är att säkerställa tillgången på vatten i kroppen. När kroppen har god tillgång på vatten är nivåerna av histamin låga. Så fort det uppstår vattenbrist ökar däremot utsöndringen av histamin. Histaminets förmåga att dra ihop luftrören är ett sätt att förhindra utflöde av vatten.

Luftfuktigheten i utandningsluften är alltid 100 procent, medan luften vi andas in inte är lika fuktig. Det gör att vi förlorar vatten med varje andetag. Och vid munandning ökar utflödet av vatten ännu mer. En svensk studie visade att näsan är mycket effektivare än munnen på att behålla vatten i kroppen, då 42 procent mer vatten behölls vid utandning genom näsan jämfört med munnen.

Andningsinstruktör

Ta hjälp av en andningsinstruktör där du bor för att få hjälp med rätt andningsteknik.